Idag är det exakt två år sedan jag blev inlagd på capio anorexi center. Två år sedan jag kände att jag ville kämpa för att bli frisk. Två år sedan jag var helt slut i kropp och psyke. Idag är det två år sedan jag la in mig frivilligt för att bli frisk. Inget LPT, inget våld. Jag valde att ta emot hjälpen som jag först fick kämpa för att få. 

 

Från den dagen 10 mars 2011 så fick jag hjälp. Det har varit tufft, svårt, kämpigt. Jag har gråtit, skrikit och gjort dumma saker. Men jag har haft turen att få capios hjälp, behandlarna jag har haft har varit så underbara och alltid stått bakom och stöttat mig. De har ställt krav när det behövts, tröstat när det behövts och tagit sin tid för att prata med mig. Jag har blivit sedd. De har velat hjälpa mig och gjort vad de kunnat även om det är jag som gör slutjobbet.  Jag är så otroligt tacksam över capios hjälp. Utan dem hade jag inte varit frisk idag. Ni därute som är sjuka i någon sorts ätstörning, ta chansen när ni får hjälp och jag kan definiivt tipsa om capio anorexi center. De är helt underbara och de vet verkligen vad de gör, och gör det för dig!

 

Jag skulle inte kunna tacka capio och behandlarna där nog ( speciellt A som jag haft sen november 2011-oktober 2012) Det är så svårt att förklara hur tacksam jag är för deras hjälp och att de aldrig gav upp även när jag gjorde det. 

 

Om en månad ska jag tillbaka till capio, det ska bli så skönt att gå dit och säga att jag är frisk istället för att komma dit med en resväska för inläggning. Jag är faktiskt stolt över mig själv att jag tagt mig såhär långt. 

 

April 2011