Naturligt smal?

När jag satt i bilen på väg hem från norrland och var uttråkad så var jag inne på facebook på telefonen och kom över den här artikeln : NATURLIGT SMALA OCH GENETISKT ÖVERVIKTIGA. Klicka på länken och läs den gärna, för det är en väldigt intressant artikel som kan väcka diskussion. 

 
Den handlar lite om våra kroppstyper, varför vissa är naturligt smala osv. Vad det egentligen beror på? Hur mycket styr våra gener oss? Jag tycker att artikeln stämmer in väldigt bra. För när det kommer till hur vi ser ut kroppsligt så är det flera faktorer inblandade. Bl.a gener, energibalans & förbränning. 
 
I artikeln så står det att en naturligt smal person ses äta jättemycket en dag. Men om man slår ut det över flera dagar så jämnar energibalansen ut sig. Dvs. en dag äter den personen jättemycket medan en annan dag äter den mycket mindre. Och då blir det energibalans och alltså inte ett energiöverskott som krävs för en viktuppgång.
 
Det stämmer in jättebra på mig. Jag kan äta hur mycket som helst en dag, äta som en häst typ, haha!  Medan jag en annan dag äter jättelite och det är utan att jag tänker på det. Och därför hamnar jag i energibalans och håller mig naturligt smal. Allt detta gör jag helt omedvetet och det är som artikeln säger för att jag numera har ett okomplicerat förhållande till mat. Sen handlar det ju också om att min kropp trivs i kroppen jag har nu. 
 
Sen kommer vi till förbränningen. En naturligt smal person rör sig vanligtvis väldigt mycket utan en tanke på just förbränning. Kanske studsar upp och ner på stolen för att hämta saker. Eller bara är allmänt aktiv. Jag tränar ju men förutom det så rör jag på mig ganska mycket i vardagen också - jag skulle aldrig kunna sitta still en hel dag. 
 
Sen har vi ju gener som ger oss olika förutsättningar. Men generna gör dig inte tjock eller underviktig. Det är vad DU gör och hur DU lever. 
 
Och kom ihåg att en naturligt smal, frisk person ( dvs utan ätstörningar) gör allt detta omedvetet. Så har du en ätstörning så ska du fortsätta äta som du blivit tillsagd, hålla den rörelsen du blivit tillsagd osv
 
Så hur våra kroppar ser ut har flera olika faktorer. Kommentera gärna om ni har någon åsikt om det! 

Du får inte ge upp utan en kamp, nej, du kan inte vända så fort vägen blitt brant

Nu ska jag berätta om en "sjukdom" eller en fysisk "åkomma" som jag lever med. Det är något som jag alltid kommer få leva med och som gör att jag ibland kan ha riktigt ont. Jag har varit medveten om det här sedan jag gick i åk 6 och skolsystern skickade mig till en specialist då hon upptäckte det här efter hälsokontrollen. De upptäckte att jag hade "skolios" som innebär att man har en sned och krokig ryggrad. Den växer helt enkelt fel. 
 
Symptom vid skolios:
- Oftast är det inga symptom som märks, utan det kan komma när man blir äldre och inte behandlat en svår skolios. Såsom trötthet och smärtor. 
 
Behandling:
- Korsett för de som ännu inte växt färdigt, ska användas 20-23 h/dygn
- Finns nu även nattkorsett 
- I värsta fall kan man göra en operation
 
Jag fick gå hos läkaren och göra en hel del röntgen och undersökningar. På röntgenbilderna såg min ryggrad ut som ett C, just då kände jag inga besvär men det var ju kanske också för att jag fortfarande växte. Fick påbörja en korsettbehandling vilket innebär att man har en hård, stor och obekväm slags korsett som ska sitta på 20h om dygnet. Jag vägrade ha den i skolan vilket resulterade att jag bara bara hade den nattetid. I den åldern är man väldigt känslig och vill inte vara annorlunda, så det är nog väldigt förstårligt att en tjej i tonåren inte vill ha en hård sak runt hela överkroppen. 
 
I nian fick jag avsluta behandlingen och min ryggrad hade rätat upp sig. Under högstadiet så har jag haft  ont i ryggen men inte alls i den utsträckning som det är nu. Läkaren sa att ryggraden kan kroka tillbaka sig lite och jag märker ju att nu när jag är äldre så har jag väldigt ont i ryggen, speciellt längst ryggraden. Vissa nätter kan jag inte ens sova pga den smärtan. 
 
Orsak:
- Oftast finns det ingen ordentlig orsak till varför man drabbas av skolios utan den kan vara medfött, ärfligt, skada, olika längd på benen eller helt enkelt ingen orsak alls. 
 
Jag har haft ryggproblem i så många års tid nu. Enda sedan högstadiet även om det då var okej och jag fick behandling även om jag inte fullbordade den. Men ju äldre jag blir ju värre blir smärtorna. Det värsta är nätterna jag inte kan sova så brukar få ta smärtstillande. Mamma tycker jag ska kontakta en sjukgymnast som kanske skulle kunna hjälpa mig. Viss ryggträning brukar lindra smärtan också så det försöker jag hålla igång, men det är inte kul att ha så ont. 
 
Pyss
 
 

Please don't try so hard to say goodbye

Tre iphonepics från dagen.
 
 Onsdag 9 April 2014
Idag var dagen då jag skulle till ett ställe jag inte varit på ett år, till ett ställe som väcker mycket känslor. Det där stället där jag var mycket när jag mådde dåligt. Men där jag ändå fick den hjälp jag behövde för att kunna vara där jag är idag. Nämligen Capio Anorexi Center. Jag skulle på stepwise uppföljning - sjunde gången gillt nu. Två gånger på Scä och nu fem gånger på capio. Men nu är jag nog helt klar, förhoppningsvis. 
 
Iallafall så åkte jag till Sollentuna, och jag var så sjukligt nervös - tusen jäkla tankar snurrade i mitt huvud. Vad skulle hon tycka? Hur skulle det gå? Vad skulle jag känna? Jag kom dit och vi snackade först om året som gått, eller jag fick sammanfatta det lite. Och sen skulle jag ta en vikt - den där jäkla ångestvågen. Och att bara gå in i det där rummet känns det som att jag är en av hennes patienter igen. USCH! Jag hade ingen aning om innan vad vikten skulle stanna på då jag inte vägt mig på över ett år typ. Och jag har inte brytt mig heller om att veta. 
 
När siffrorna visades på displayen var reaktionen starkare hos henne än hos mig. ( Henne = min fd behandlare) Jag tänker inte säga några siffror men enligt henne var jag för lågviktig nu. Inte så att det är farligt för min kropp men med den vikten har jag större risk för att bli sjuk igen, tydligen. -_- Förra årets vikt kunde hon acceptera även om det var lite undervikt men inte riktigt den här lite lägre vikten. Aja, jag kunde inte brytt mig mindre. Jag har ögon att se med, jag vet att jag är ganska smal, men jag är ju inte sjukligt smal. Men ärligt så är det så jävla skönt att inte bry sig om några siffror på en våg. Att bara låta siffrorna flyga förbi och känna " jag kunde inte bry mig mindre". Så jävla skönt. 
 
Sen blev det stepwise. Allt det där vanliga. Jag fick friska resultat iår också. Enligt henne så är det bara vikten som är ett litet problem, dock satte hon AN2 iår istället för AN1, men endast pga min vikt, den psykiska biten är helt bra. Så tro inget annat. 
 
 
Sen snackade vi lite mer på hennes rum. Lite matsnack typ, haha! Bästa är ändå att jag inte behöver göra någonting åt min vikt bara för att hon säger det. Jag mår ju bra och trivs som det är nu.  Det är faktiskt bara en siffra. Och jag orkar inte lägga ner den energin heller.  Som hon sa att om jag känner att jag  vill göra något åt det så vet jag hur jag ska göra. 
 
Lång text - men behövde få ner allting bara. 
 
Pyss
 

Tidigare inlägg
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus