Fick en fråga som jag tänkte ge ett svar. Om det är som du beskriver så kan man se två tydliga skillnader mellan er två. Du har någon form av en ätstörning ( anorexi?) och hon är frisk. Visst har hon vissa tankar men det har många ungdomar i dagens samhälle utan att behöva ha en ätstörning. Hon kan säga sådana saker och sen äter hon sin choklad och säger att hon börjar imorgon iställen medan du som är sjuk går all in för det. Det är skillnaden. 

 

Sen ja, hur ska man göra för att inte påverkas av andra? jämföra sig själv med andra. Det är svårt, jävligt svårt. Jag ska inte påstå att jag aldrig jämför mig med andra för det gör jag. men inte på samma nivå eller på samma grej som föut. Och hur jag gjorde för att strunta i dessa ideal var väl först att börja acceptera min egen kropp och kunna se att den var smal och fin. Sen jobbar man med acceptans, tankar och så och då tyckte jag plötsligt inte längre att vara benig och väga 40 kg var snyggt längre. Jag började se fördelar med att väga mer o så.. Jag började på riktigt tycka om min kropp. MEN jag struntar inte i alla ideal och vad samhället har för syn på oss, det gör nog ingen ung tjej idag. Hälsa och träning, ha muskler och så är jag också ett ideal. Men jag följer det heller inte slaviskt. Jag vet inte riktigt vad jag babblar om. men allt handlar om ACCEPTANS!  när du börjar acceptera din kropp och se dig själv som smal så påverkas du inte lika lätt av all bantningshets för det berör inte dej på samma sätt eftersom du inte känner att en viktnedgång är aktuell. 

 

Kram och kämpa på!